Förskolans läge påverkar barnens luftkvalitet
Var en förskola är placerad i en stadsdel kan avgöra hur mycket skadlig luft barnen andas in. Det kan vara stor skillnad i luftkvalitet mellan förskolor i samma område, visar en studie.
Luftföroreningar påverkar hälsan negativt och barn är extra sårbara. Det beror på att deras luftvägar är känsligare jämfört med vuxnas. Främst riskerar barnen att drabbas av luftvägsinfektioner, astma och försämring av lungornas tillväxt.
Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och Göteborgs universitet har mätt luftkvaliteten vid elva förskolor i Göteborg. Mätningarna gjordes på 17 platser runt förskolorna under ett års tid.
Det visar sig att läget påverkar hur mycket luftföroreningar barnen utsätts för. Även inom ett och samma område kan skillnaden vara stor.
Läs mer här:
https://www.forskning.se/2024/12/02/forskolans-lage-paverkar-barnens-luftkvalitet/
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2210670724005080?via%3Dihub
Åtgärdsprogram för luftföroreningar i Hedemora Kommun
2022 överskreds miljökvalitetsnormen för större partiklar, PM10, under 43 dygn vid mätstationen på Gussarvsgatan. Miljökvalitetsnormen för PM10 tillåter max 35 dygn med halter över 50 μg/m3 under ett helt kalenderår. Naturvårdsverket bedömde att ett åtgärdsprogram enligt 5 kapitlet miljöbalken behöver upprättas för att miljökvalitetsnormen för partiklar (PM10) ska kunna följas i Hedemora kommun.
Planerade åtgärder är fokuserade på gatuskötsel och trafiken som bedömts vara de största källorna till luftföroreningarna. Halterna av PM10 påverkas i stor utsträckning av slitaget från dubbdäck och torra vägar med mycket grus från vinterns halkbekämpning. Hur gatan städas har stor betydelse för mängden partiklar och därför har åtgärderna fokuserats på gatuskötsel.
Du kan läsa mer om åtgärdsprogrammet här:
Hedemora kommun - åtgärdsprogrammet
Den finns också som PDF på vår sida
Rapporter och Publikationer
Grönt ljus till skärpta EU-normer
Den 14e oktober antog Europeiska rådet formellt ett direktiv om nya luftkvalitetsnormer i hela EU.
De nya reglerna ska bidra till EU:s mål om nollförorening senast 2050 och förhindra förtida dödsfall till följd av luftföroreningar. EU-medborgare ska kunna begära ersättning för hälsoskador om EU:s luftkvalitetsregler inte efterlevs.
Luftföroreningar är den största miljörisken i Europa, eftersom föroreningarna kan vara extremt skadliga för både människor och miljö. Cirka 300 000 förtida dödsfall i Europa varje år beror på luftföroreningarna.
Det reviderade direktivet prioriterar EU-medborgarnas hälsa: det fastställer nya luftkvalitetsnormer som ska uppnås senast 2030 och som är mer i linje med WHO:s luftkvalitetsriktlinjer.
Direktivet kommer att offentliggöras i EU:s officiella tidning och träder i kraft den tjugonde dagen efter offentliggörandet. Medlemsländerna har två år på sig från ikraftträdandet att införliva direktivet i sin nationella lagstiftning.
Läs mer här:
7000 dödsfall årligen
7000 svenskar dör i förtid varje år på grund av luftföroreningar
I en debattartikel publicerad i augusti 2024 anser Hjärt-och Lungfonden att Sverige bör anta en nollvision mot förtida dödsfall och allvarliga sjukdomar som orsakas av de luftföroreningar som trafiken ger upphov till.
Samhällskostnaderna för luftföroreningar, som totalt dödar närmare 7 000 svenskar i förtid varje år, uppgår till 168 miljarder kronor.
Av de 7000 dödsfallen beräknas cirka 1 400 personer dö i förtid som en konsekvens av luftföroreningar från trafiken i Sverige. Det är mer än sex gånger så många som antalet dödsfall i trafikolyckor.
Konsekvenserna av dagens luftföroreningar är allvarliga. Smutsig luft drabbar människor i form av till exempel hjärt-kärlsjukdom, KOL och astma. Det finns även påverkan på graviditeter och kopplingar till typ 2-diabetes. Barn är extra sårbara och riskerar att få nedsatt lungkapacitet.
Smutsig luft färdas fritt, oavsett var den kommer ifrån och sett till hela EU dödar den över 400 000 européer varje år. Därför finns ett akut behov av lagstiftning för att åstadkomma renare luft. Frisk luft förbättrar både folkhälsan och minskar klimatpåverkan.
Ett förslag till skärpta gränsvärden för luftföroreningar har nyligen röstats igenom av EU-parlamentet. Ändå är de föreslagna gränsvärdena fortfarande dubbelt så höga som WHO:s riktvärden. Årsmedelvärdet för små partiklar ska sänkas från 25 till 10 mikrogram per kubikmeter – men inte förrän år 2030. Enskilda länder har dessutom möjlighet att undantas från reglerna.
Hela debattartikeln kan du läsa här:
https://www.altinget.se/vard/artikel/laat-inte-fler-svenskar-do-av-smutsig-luft-fraan-trafiken